Igår lämnade vi stranden för att åter åka till Tumbi och Sara och Samuels hem. När vi köpte frukost kom plötsligt en liten flicka framspringande och kände på Peters arm, sen sprang hon iväg igen. Hon skulle nog bara kolla om vi var på riktigt. Alla barn som ser oss blir antingen superförvånade/rädda eller skrattar (vi ser förmodligen konstiga ut i deras ögon) och vill få kontakt. På vägen ut till Tumbi stannade vi i Kariakoo, en stadsdel i Dar es Salaam som har en stor marknad. Vår ambition var att hitta lite fina tyger och allmänt krimskrams. Men vi hade inte riktigt räknat med hur enormt stor den här marknaden var. Vi blev något överväldigade av allt kaos och fick inte med oss något tyg alls eftersom det var omöjligt att välja bland alla vackra mönster. Istället satsar vi på en mindre marknad senare på resan.
Igår kväll åkte vi till Tumbis grannby Picha ya ndege. Musikälskarna i byns kyrka (kristen) var intresserade av att lära sig spela trummor av Peter på västerländskt vis. De hade ett nyinköpt trumset som de var ivriga att lära sig hantera. Hela kvällen blev väldigt lyckad. Peter lärde ut popkomp till ett gäng fantaster som spelade hellre än bra. Ett par av dem snappade upp beatet väldigt fort. Sandra spenderade tiden med att charma en femårig flicka med diverse ice-verbala lekar. Hon var så otroligt söt!
Senare på kvällen övade kyrkokören, så vi stannade kvar för att lyssna och titta.Majoriteten av tiden användes till att öva dans (där Sandra var med på ett hörn) till körlåtarna. Innan vi skulle gå bad vi om att få höra dem sjunga. Det var magiskt!
Det kändes väldigt bra att få närkontakt med lokalbefolkningen utan att ha ingångsporten att de hade något att sälja och vi var turister med pengar. I Picha välkomnades vi med stora leenden och öppna armar. Det var delvis för att få uppleva den naturliga öppenheten mot andra människor som vi åkte iväg på denna resan.
I skrivande stund håller Peter på att handtvätta våra kläder utanför huset. Grannarna måste vara väldigt förvirrade; en vit man som tvättar. Och så Samuel - en vit man som lagar mat. Slutsatsen måste bli att vårt hur bara har värdelösa kvinnor...
Ohh jag vill se bilder! Finns det inga ni kan lägga upp så man får se på riktigt? :) Kramar
SvaraRaderaFantastiska bilder ni målar upp för oss. Men jag håller med Emma. Komplettera gärna med foton också. P o k.
SvaraRaderaMånga kramar på er.
SvaraRaderaErt äventyr låter helt fantastiskt. Verkligen spännande att höra. Vore som sagt roligt med bilder oxå. Ni får verkligen vårat 4 månaders boende i Frankrike just nu att låta som en lek i Sandlådan. :-)
Lycka till
Ser redan fram emot nästa inlägg i eran blogg.
Kramar
Tomas Martina Olivia och Linus
(som ska till Disneyland i morgon)
Vi har massor av fina bilder på min kamera. Men med det formatet jag fotar i går det inte att ladda upp dem. Men vi ska försöka få upp lite foton från peters kamera när vi kan. :) Kramar
SvaraRadera